An example search has returned 50 entries
’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.
there-from 3s-rain.Prog’Ayóo łį́į́’ shił naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!
very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I’Ałk’idą́ą́’ Naayéé’ Neizghání ha’a’aahjigo ’atsiniltł’ish bił dah yizdéél jiní.
long.ago Monster Slayer east-to lightning 3-with up 3-move.SFO.P 4-say-áátis
-jí
on the side of, in the direction of, in the manner of
bookmarkCh’ééh jiyáán hooghangóó dah dii’ągo shee nikihoníłt.
watermelon home-toward up 3-1-move.SRO.P 1-with area-start-rain.PCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ shichidí naaki. K’ad ’éí t’ááłá’i.́
formerly 1-car two now it oneChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.
car 1-from mud 3-into 3-go.P-GO failure in.vain 1-act.P
listen
I did everything possible to get my car out of the mud.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yilyeed go, runfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’asht’í actfind in Navajo Verb Modes
- t’áá ch’į́į́góó failurefind in Navajo Adverb Lexicon
- -iih intofind in Navajo Postposition Lexicon
Chizh ła’ ’ahidíłkaał ’áko ’índa nich’į’ n’deeshłééł.
firewood some 2-chop CONJ 2-to 1-pay.Fdadidíníilkał
pl-3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 1st person plural
bookmarkDah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.Pdajííshóó’
pl-3DO-4dpl-brush/comb.it.Pdidínéeshkał
3DO-1-start.to.herd.them.(animals).Fstart to herd them (animals), 1st person singular
bookmarkdiidį́į́ł
3DO-1dpl-eat.it.FDíí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?
this manure-Q where-from 3-ooze.PDlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.
prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.PDooshą’ kót’éego áníléeh da lá.
ensure like.this 2-do.I DISCDíí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iilyé, ya’?
today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I QHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.Iha’át’íí biniyé/ biniinaa
Haa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?
how 3-much.N 2-cornfieldhaa’í
hadaołgéésh
pl-3DO-2dpl-cut.it.out.Ihah
hayíígeed
3DO-3-dig.it.out.Phazhdoołtééł
3DO-4-carry.him/her.up.out.of.something.Fcarry him/her up out of something, 4th person
bookmarkHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.Fháíníłgizh
3DO-2-cut.it.out.PJake ’ólta’ bił bóhoneedzą́.
Jake education 3-with 3-possible.NIjishóóh
3DO-4-brush/comb.it.INa’azhǫǫshgi díkwíí shį́į́ shaa woobįįh?
hoop.and.pole.game-at how.much 1-to pass-win.INádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.Fnideiskáá’
pl-3DO-3dpl-investigate.it.PT’ah ’ałk’idídą́ą́’ t’áá neesh’į́į́ ńt’éé’.
still quite.long.ago just 2-1-see.P pastTó bidinínáágóó ni’ bikáá’ hasé’éél.
water 3-opposite-toward land 3-on 1-float.PTó dílchxoshí sits’ą́ą́’ wóódlą́ą́’ lágo.
soda 1-from 3-1-drink.O don’tTsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P
listen
I was born during the time when wagons were used
bookmark- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’abąąs drivefind in Navajo Verb Modes
- yę́ędą́ą́’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- bi’dizhchį́ be bornfind in Navajo Verb Modes